Även om Sverige förblev neutralt under det ödesdigra första världskriget så innebar det en tid av svårigheter och omvälvning för landet. Sverige hade redan då haft neutralitetsprincipen på plats ett bra tag, och nu gjorde man allt för att hålla sig undan det destruktiva krig som härjade på kontinenten. Men detta skulle visa sig vara svårare än man trott. Både Tyskarna och ententen (Storbritannien, Frankrike, Ryssland bland andra) krävde vid flera tillfällen att Sverige handlade i brott mot neutralitetsprincipen. Ett bra exempel var när tyskarna satte press på svenska staten för att minera en del av Östersund för att fånga in ententens krigsskepp i Östersjön. Ett annat exempel på svårigheterna med neutralitet i en tid som första världskriget är då ryska krigsskepp sköt bomber in på svensk territorium (Gotland) i jakt på tyskar. Kriget skulle ha många konsekvenser för Sverige, främst utbredd hungersnöd som resulterade i kravaller. Vissa menar att rädslan för folkets vrede är en av de viktigaste drivande krafterna till att Sverige strax efter krigets slut blev en demokrati.

Ubåtskrig på Nordhavet!

En viktig del av det första kriget är det ubåtskrig som fördes främst på Atlanten. Tyskland förklarade 1917 att ett “oinskränkt ubåtskrig” skulle föras för att hindra sina fiender från att få förnödenheter. Detta innebar att i princip all trafik på Nordsjön avstannade. Man har nyligen hittat en tysk ubåt utanför Belgiens kust som tros ha deltagit i dessa kampanjer. Ubåten visade sig vara mycket väl bevarad och luckorna är stängda så besättningen är troligen fortfarande kvar inuti. Den (antagligen) 23 man stora besättningen lär ha härjat omkring i Nordsjön och skjutit torpeder mot alla icke-tyska skepp de kom åt, och att hitta en ubåt i detta tillstånd är både ovanligt och värdefullt. Ubåtskriget hade stora konsekvenser för Sverige, som på denna tid var ett land med utbredd fattigdom och svält. Då skörden 1917 bara hade varit hälften så stor som året innan var behovet av att importera mat under denna tid mycket stort. Att den Nordatlantiska handeln i princip stoppades under denna tid innebar en potentiell katastrof för Sverige, och man var tvungen att hitta en lösning.

Fattigdomen i Sverige

Den utbredda fattigdomen som följde av ubåtskriget ledde till hungerkravaller på flera orter i Sverige. För att hantera krisen infördes ransonering av viktiga livsmedel. här var idén att man genom användandet av kuponger kunde minimera konsumtionen. Men detta räckte inte för att rädda statsminister Hammarsköld (som blev känd som ‘Hungersköld under denna period) från folkets missnöje. Man menade att han inte brydde sig om de fattiga och svältande, och man klandrade honom för de dåliga relationerna med Storbritannien som låg bakom att mycket av matimporterna inte kom fram. Men till slut, i maj 1918 lyckades man nå ett avtal med engelsmännen, där man kom fram till att exporten till Sverige skulle återupptas mot vissa eftergifter, bland annat att Sverige lovade att sluta exportera järnmalm till tyskarna. Sammanfattningsvis kan vi säga att första världskriget hade en stor effekt på det svenska samhället, trots att Sverige förblev neutralt. Särskilt ubåtskriget på Nordatlanten kom att skaka om Fattigsverige.